Vem har inte hört någon säga att arbetet gör honom skallig eller att utseendet på grått hår har ökat? Vi flyr alla från grått hår genom åren (även om vissa bär det bättre än andra, som fallet med George Clooney); men stress verkar vara en av orsakerna till denna hårfärg.
Du måste bara titta på politiska personer som tillbringar flera lagstiftande perioder vid makten: är det tidens gång eller arbetspressen? Forskare vid Harvard University (USA) har velat lösa detta tvivel och har upptäckt exakt hur detta hårfenomen uppstår. Ja gott folk, stress kan göra håret grått genom att tömma de pigmentbildande stamcellerna i hårsäckarna.
Hur påverkar stress hårets hälsa?
Tidigare forskning har visat att förlust av pigment i håret är kopplat till utarmning av melanocytstamceller. Denna studie gjordes på möss, men kan likna effekten hos människor. Det verkar drivas av aktivering av det sympatiska nervsystemet, som är involverat i automatiska reaktioner på fara eller stress.
Det är verkligen första gången som det finns definitiva bevis på sambandet mellan stress och grått hår. Vidare har de kunnat identifiera hur det uppstår.
De gnagare som utsattes för fysisk eller psykisk påfrestning visade en minskning av antalet melanocytstamceller på några dagar, förutom snabbare grånande av håret. Forskarna tror att stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket inducerar frisättningen av en signalsubstans (noradrenalin) som gör att stamceller från melanocyter blir överdrivet aktiverade.
Så alla stamceller blir pigmentproducerande celler, vilket i förtid utarmar reserverna. Experterna visade att när den blockerades förhindrade den förlust av melanocytstamceller och grånande hår hos möss.
Finns det ett botemedel?
Forskarna uteslöt hypotesen att grått hår orsakades av immunattacker eller stressrelaterade hormoner. Självklart är stress dåligt för kroppen, men de blev förvånade över de negativa effekterna. Efter bara några dagar var alla stamceller som ansvarade för att regenerera pigment förlorade. Och när de väl har tappats bort finns det inget sätt att återställa pigmentet.
Dessa data kan hjälpa till att förstå effekterna av stress på andra delar av kroppen, men framför allt för att förstå hur våra vävnader förändras under det trycket. Utan tvekan är det första steget att söka terapeutisk hjälp för att stoppa eller vända den negativa effekten.
Ändå återstår mycket arbete att göra för att ta reda på hur den cellförlusten skulle kunna blockeras. Kanske kommer vi om några år att uppleva en behandling som liknar hårtransplantation, men med den gråa hårbromsen.
